Är fortfarande helt uppslukad av min nya idé. Har egentligen två andra manus som jag borde redigera nu, men kan inte låta bli att fortsätta spåna på det nya. Det är så himla roligt! Det var längesen jag kände så starkt för något projekt.

Under en ganska lång period nu så har jag harvat runt i gamla hjulspår utan att veta vad min grej är, och hittills så har inget klaffat helt hundra. Jag hoppas att den här idén kan vara den som jag hittar det lilla extra i, det som mina tidigare manus har saknat.

Dessutom känner jag mig lite som en tonåring igen, för på den tiden var alla känslor så förstärkta. När jag skriver/spånar/redigerar märker jag ofta att jag inspireras av samma tv-serier, filmer och låtar som var mina favoriter när jag var yngre. Jag tror att det jag
tittade och lyssnade på då satte så stort avtryck att det liksom hänger sig kvar ännu.

Är det bara jag som lider av det här problemet?
För jag känner ju mig helt föråldrad och omodern …

Jag kan inte sluta tänka på den. Känner mig helt besatt. Den drabbade mig i tisdags,
då en av bikaraktärerna sökte upp mig och liksom nästlade sig in i min hjärna, och sen dess så har jag inte kunnat släppa vare sig honom eller resten av berättelsen som följde med honom. Det är helt fantastiskt på ett skruvat sätt.

Trots att halva familjen drabbades av magsjuka och jag gick in i ett komaliknade tillstånd på grund av sömnbrist, så fortsatte jag att tänka på idén och på karaktärerna och på vad de hette och deras bakgrund, och det var så spännande!
Älskar verkligen idéfasen!

Så nu samlar jag all info i en mapp tills jag har tid och möjlighet att ta itu med den, men jag längtar redan. Det var längesen jag blev så besatt av ett projekt och det får mig att tro att det här kanske är det rätta, just det manuset som är rätt för mig att skriva.

Hittade splitternya Besvärjelser och beskydd som e-bok till fantastiskt specialpris här
Klick. Och så har min att-läsa-hög vuxit med ännu en bok.
Men praktiskt nog tar de inte lika stor plats i paddan som i bokhyllan.

Nu laddar jag för helgen.
Det vankas kalas för det är maj och tre av fem i min lilla familj fyller år.

Känner mig lite mindre skriv-läs-bloggsugen nu när vi har fått så här underbart soligt
vårväder. Finns heller inte så mycket att berätta.

Har gjort en redigeringsomgång av mitt manus för mellanåldern, och planerar att sätta tänderna i ett annat manus som behöver redigeras i sommar. Blir nog inget nytt skrivet den närmaste tiden, men har två olika manusidéer som jag längtar efter att få sätta igång med till hösten. Därutöver är jag lite sugen på att skriva en sommarnovell.

Och senast idag fick jag en ny spännande manusidé trots att jag hade sagt till min hjärna att jag absolut inte har tid och möjlighet för några mer idéer. Men jag ska gå och ruva på den ett tag och se vad som blir av den.

Ibland tycker jag faktiskt att det är det bästa med hela skrivprocessen.
Att gå och spåna på det där manuset som kommer att bli det bästa man någonsin
skrivit trots att man ännu inte skrivit ett enda ord.

Arbetet med Vildsint Gryning framskrider med stora steg och nu börjar det verkligen
närma sig tryckning och färdig bok.
Tillbringade större delen av lördagen med att korrläsa de 344 satta sidorna,
och eftersom jag inte läst alla noveller tidigare så var det trevlig läsning.
Tycker att novellerna håller väldigt hög nivå så det är jätteroligt att få delta i den här antologin. Dessutom är en rolig nyhet att den blir utgiven av Hoi Förlag!

Istället för att blogga så redigerar jag. Och redigerar. Och redigerar.
Förutom familjen är det allt jag hinner med just nu. Jag hinner knappt ens det.
Så ligger det till.

Månaden är slut och läsningen stannade på 18 böcker. Det var fler än vad jag förväntade mig, men så har jag också läst istället för att redigera eftersom jag inte kom igång ordentligt med redigeringen förrän i helgen.

Många bra böcker den här månaden, men favoriterna var Blodsmagi av Tessa Gratton och Tistelblomman av Amanda Hellberg, som båda var precis lagom kusliga.

I maj får läsningen stå tillbaka för då är det redigering som gäller.
Säger jag nu i alla fall.

När man är i full färd med att skriva och redigera något och så kommer den där IDÈN
och slår ner som en bomb i huvudet och vägrar släppa taget trots att man
egentligen inte alls har tid, lust eller möjlighet att ägna sig åt den just nu?
Ska man lyssna eller ignorera?

Det har blivit dags för Icakurirens novelltävling 2013. Temat är ”Upptäckten” och bidraget ska vara inne senast 12 juli. Läs mer här

Jag vann förra året och vinsten har betytt mycket för mig på olika sätt, men framför allt gjorde den att jag vågade tro på att jag faktiskt är på väg någonstans med mitt skrivande och det är en härlig känsla.

Så vänta inte, sätt igång och skriv ett eget bidrag!

Börjar så smått att ladda inför helgen redan nu. Har egentligen bara en sak på
schemat och det är redigering. Har tassat runt det i några veckor och gjort annat,
men nu kan jag inte undvika det längre. Behöver/måste/vill sätta igång att jobba
med något manus innan jag blir tokig. Det känns dags nu.